<?xml version='1.0' encoding='iso-8859-1' ?>
<feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom'>
  <title>Catrin</title>
  <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin" />
  <updated>2007-04-29T00:00:00Z</updated>
  <link rel="self" href="http://handgranat.org/Catrin/Blog/Atom" />
  <author>
    <name>Catrin</name>
  </author>
  <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:ds:ds</id>
    <entry>
    <title>utan titel, 2007-04-29</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2007-04-29"/>
    <updated>2007-04-29T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2007-04-29:0</id>
    <content type="html">
&lt;p&gt;jag har skrivkramp. kan inte komma på nåt vettigt att skriva här. så jag lägger ned min blogg tills vidare. men förmodligen inte för alltid. 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om jobbet, resursfördelning och en längtan efter sommaren</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2007-03-01"/>
    <updated>2007-03-01T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2007-03-01:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Jag kom precis hem från jobbet, eller rättare sagt ett av mina jobb, d.v.s. gruppboendet. Det är oftast väldigt trevligt att jobba där, men idag var det extra bra. Tänk vilken skillnad i trivsel det kan vara, beroende på vem man jobbar med. Vissa människor klickar man verkligen med, och hon jag jobbade med idag var en sån person. Sen så skadar det ju inte att det inte alls är särskilt stressigt att jobba där. Annat är det ju på äldreboendet där man får springa häcken av sig. Fast det har ju sin charm det med. Det märks dock tydligt att pengarna fördelas lite ojämnt. Det är bra att man lägger mycket resurser på handikappomsorgen, men att det ska behöva vara så stor skillnad förstår jag inte. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;På teven går Insider, det handlar om något grannbråk uppe i Norrland. Jag orkar inte titta på programmet, för jag menar »vem bryr sej?«, men på något vis är det skönt att höra deras röster i bakgrunden. Det känns inte så ensamt då. K har redan gått och lagt sig, stackarn ska ju upp i ottan imorgon. Annat är det med mig, som börjar på eftermiddagen. Jag kan ligga och lura i sängen hur länge jag vill i princip. Å andra sidan får jag tillbringa fredagskvällen tillsammans med en bunt gamlingar. Men jag gillar ju dem, så det gör ingenting. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Sen så vill jag bara säga att jag ser fram emot sommaren. Jag vill bada i västkustens salta vatten, och soltorka på de varma granitklipporna! Antagligen kommer jag väl jobba lika mycket som förra sommaren, men men. Sen ska vi ju åka till Finland också, K och jag. Hälsa på P och B. Hahaha, vad fjantigt det känns att benämna sina kära med en simpel bokstav, men vad gör man? Det här är ju the world wide web. Man vill ju inte att varenda sate i hela världen ska kunna lista ut vem det är som skriver just det här. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;(+)
&lt;br /&gt;att sommaren närmar sig
&lt;br /&gt;sovmorgnar
&lt;br /&gt;svettiga träningspass
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;(-)
&lt;br /&gt;vinterkräksjukan
&lt;br /&gt;att jag har så lite pengar
&lt;br /&gt;att vintern aldrig tycks vilja ta adjö
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om allmän tristess 2</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2007-02-28"/>
    <updated>2007-02-28T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2007-02-28:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Jag har tråkigt, tråkigt, tråkigt!!! Kan ingen ringa mig och fråga om jag vill ses? Jag är jättesugen på öl t.ex. Men jag orkar inte ringa någon. Jo, jag tror förresten att jag ska gå och ringa min syster. För jag saknar henne så. Hej då. 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om magsjuka och att konsten tycka lite synd om sig själv</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2007-02-27"/>
    <updated>2007-02-27T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2007-02-27:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Usch, det går magsjuka på jobbet. Vinterkräksjukan sägs det. Så när jag kom dit nån dag förra veckan, så var dörrarna till avdelningarna stängda, och på en välkomnande lapp stod det »magsjuka«. Den sjukdomen sprider sig som bara tusan, och för varje dag insjuknade en ny gamling. Man försöker så gott man kan att skydda sig med förkläden och handskar, men ett par arbetskamrater hade redan blivit smittade, så det var liksom bara att vänta på sin egen tur. Och mycket riktigt, i lördags började h-vetet. Allt som jag försökte fylla min mage med åkte ut i samma veva, från lite här och var. Jag kunde inte ens dricka vatten, men för att ändå få i mig lite vätska så fick jag äta det med sked. Tänka sig, att man kan äta vatten. Dessutom fick jag feber och en hemsk muskel- och ledvärk. Alla ni tjejer som har haft mensvärk vet hur ont det gör, en sådan värk hade jag i hela kroppen. Som tur är går sjukdomen över relativt snabbt. På söndagen vaknade jag upp utan de värsta symtomen. Febern var försvunnen, och jag varken spydde eller gjorde det andra på hela dagen. Däremot var hungerkänslan enorm, och huvudvärken likaså. Men någon matlust hade jag ändå inte. Och det värsta var att sjukdomen gjorde sig påmind igen på kvällen, fast då hos min kära sambo, och h-vetet brakade loss igen. Vi har säkert gått ner ett par kilo, och blivit eremiter på köpet. Man kan ju inte göra annat, om man går ut bland människor riskerar man att föra smittan vidare. Nu har vi varit hemma i lägenheten i ett antal dagar, och vi börjar bli smått galna här inne. Därför ska vi ta en liten promenad till Bergsjön och ICA. Får se om vi sakteligen kan bli människor igen. 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om ett läkarbesök och ett impulsivt besök hos frissan</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2007-02-12"/>
    <updated>2007-02-12T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2007-02-12:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Idag fick jag äntligen en tid på vårdcentralen. Fick i och för sig inte träffa doktorn förrän klockan tolv, trots att min tid var klockan elva, vilket jag blev rätt sur för först. Sen fick jag dock reda på att patienten före mig, hade haft akuta problem med hjärtat, så då förlät jag doktorn. Som alltid är det lite pinsamt att visa sig halvnaken för en främmande karl, men det gick bra ändå. Mina prickar (alltså leverfläckar) såg ok ut fast ändå lite fula, så doktorn skickade en remiss till Sahlgrenska så att proffsen får ta sig en titt på dem. Och det känns ju bra.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;På vägen hem tog jag en sväng förbi frissan här i kvarteret, för en impulsiv hårförändring. Det var det bästa som jag gjort på länge. Det kostade endast femhundrafemtio kronor för klippning+slingning+tvättning, vilket ju är asbilligt. Jag var lite rädd först att hon skulle vara slarvig, för man brukar ju få det man betalar för. Men frisörskan var alldeles underbar. Hon kommer från Iran och hade en hel de intressanta saker att berätta om. Också brukar hon titta på Top model. Jag tror att hon spenderade en och en halv timme på att fixa till mitt hår, och hon var väldigt noggrann. Så här nöjd har jag nog aldrig varit när jag gått ifrån en frisör. Nu är jag lika blond som jag brukar bli på sommaren. Och så blev jag bjuden på kaffe och kakor också. Det är verkligen värt att lägga pengar på lite quality time för sig själv. 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om tråkiga söndagar</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2007-02-11"/>
    <updated>2007-02-11T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2007-02-11:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Söndagen började bra. Vi var på gymmet och tränade hyfsat tidigt och efter ett träningspass känner man sig alltid typ bäst i världen. Om man har tränat så tidigt blir man nöjd också, därför att det känns som om att man har hela dagen framför sig. Så vi käkade goda och nyttiga smörgåsar och softade ett tag. Men sen blev allt tråkigt. Och nu vet jag inte alls vad jag ska göra. Teven är upptagen och det är himla tråkigt att surfa. Jag har fyllt i otaliga listor av typen »nämn tre saker som du värdesätter i ett förhållande o.s.v.« och jag vet inte hur många gånger jag ändrat i min presentation på helgon. Det skulle egentligen vara ett ypperligt tillfälle just nu, att göra sånt som man aldrig riktigt har tid med. Som att måla t.ex. Jag skulle vilja ha lust att måla, men ändå finns det ingen lust. Jag får väl helt enkelt gå och lägga mig tidigt, så att dagen tar slut. Läsa nån bra bok, så att jag kan somna. Men jag har inte ens lust att läsa. Ibland är söndagar så himla sköna. Den bästa dagen på veckan. Ibland suger de. 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om en glad nyhet</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2007-02-09"/>
    <updated>2007-02-09T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2007-02-09:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Jag kom nyss hem från jobbet. Det var faktiskt roligt att jobba idag. Det man inte får så mycket av, längtar man efter antar jag. På vägen hem från spårvagnen ser jag hursomhelst att det lyser om Lilla krogen, så jag frågar en tant (okej, en äldre kvinna kanske) »har det öppnat igen« varefter hon säger »ja, det är öppet«, öppnar ytterdörren och knuffar in mig. Innanför dörren står en av ägarna (som jag alltså känner som tur är) som bekräftar den goda nyheten att Lillan har öppnat igen! »På riktigt?« frågar jag. »Ja, på riktigt« säger han  med ett stort leende på läpparna.  
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Det var ju änna gött. Ällerrr? 
&lt;/p&gt;





    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om en förbaskad telefonröst</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2007-02-05"/>
    <updated>2007-02-05T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2007-02-05:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Jag försöker komma fram till vårdcentralen för att boka en tid hos en läkare men möts vid varje samtal av en röst som säger:
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;»Just nu är det många som ringer, var vänlig och försök igen senare«
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Jag tänker fortsätta att göra som rösten säger, men jag blir trött och undrar om den någonsin säger någonting annat än detta. Men jag tänker på bannemig inte gå till flashiga Hagakliniken och betala ett par tusen för en simpel undersökning eller för att de ska avlägsna en prick eller två. 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om finland, tjocka släkten och lite familjelängtan</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2007-02-04"/>
    <updated>2007-02-04T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2007-02-04:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Vi hade det bra i Finland, mamma och jag. Den egentliga orsaken till att vi åkte dit var för att fira morfars 80-års dag. Och det blev ett ordentligt kalas, med god mat och många gäster. Nästan hela släkten var där, mormors bror och hans familj, min mammas kusiner, syskon och mina kusiner och kusinbarn. Jag förundras över hur stor släkt jag egentligen har på mammas sida. Jag som alltid känt mig så »släkt-lös«. Det är roligt att träffa dem. Trots att vi ses så sällan, så känns det ändå bra. Det är något visst med blodsbanden. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Vaari såg likadan ut som han alltid har gjort. Och han skojade lika mycket som vanligt. På finska då förstås. Skillnaden är att jag förstår lite mer nu. Kalaset ägde rum i Vantaa i mummis och vaaris gamla lägenhet. Jag har inte varit där på många år, varför det var väldigt skönt att komma dit på något sätt. Alla minnen som kom upp. Och mummi känns liksom fortfarande närvarande när man är i den där lägenheten. I köket hänger en tavla som föreställer några lamm och ett par igelkottar. Den gjorde jag när jag gick i trean på lågstadiet. Och på en hylla finns kort på alla barn och barnbarn. Min syster när hon var bebis, min bror och jag som små, mummi och vaari på deras bröllopsdag och mamma när hon var ung. Kan man tänka sig. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Mamma och jag köpte en speciell handkräm, som mummi brukade ha jämt. Den doftar citron, och doften får mig att tänka på henne. Tänk vilka minnen som dofter kan framkalla. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Jag blir trots allt väldigt trött efter en sukujuhla (släktträff), och nästan alltid börjar jag gråta. Jag vet inte riktigt varför men kanske är det därför att jag vill göra ett gott intryck på mina släktingar och anstränger mig för att se glad ut hela tiden. Dessutom är det jobbigt när alla runtomkring en talar ett språk som man inte behärskar. Fast jag är på gång nu. Jag lär mig. Hetkinen, hetkinen! 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Bäst av allt var det att träffa min syster. Hon och B har skaffat sig en lägenhet i Hakkaniemi i »Pepsin tallon« (pepsi-huset). Det ligger centralt och är väldigt mysigt. Faktum är att jag är lite lite avundsjuk. Fast jag älskar Göteborg och vår lägenhet. Jag grät när jag var tvungen att lämna P. Hon fattas mig hela tiden när vi inte är tillsammans. Men vi ses ju till sommaren. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Mamma och jag har det för övrigt väldigt kul ihop. Vi skrattar och skojar. Och pappa och jag var på bio. Vi såg »Underbara älskade«, som var ganska kass. Pappa jäspade efter att fem minuter hade gått. Men vi har också väldigt trevligt och roligt ihop. Jag är glad att de flyttade till Stockholm. Jätteglad faktiskt. Och lillebrorsan han springer väl runt i sin gröna uniform och leker soldat. Jag saknar honom också. 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om en snabb frukost och en resa till de tusen sjöarnas land</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2007-01-24"/>
    <updated>2007-01-24T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2007-01-24:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Jag käkar frukost i all hast, samtidigt som jag skriver det här inlägget. Jag har bråttom, för jag ska gå på spinning klockan tolv. Då ska jag cykla som en dåre. Imorgon åker jag till Stockholm. Jag åker tidigt så att jag ska hinna umgås med pappa. Först ska vi äta lunch och sen ska vi gå på bio. Om det inte blir en visit på något konstmuseum. Och på fredag sticker mamma och jag till Suomi. Det ska bli väldigt roligt att komma iväg lite och träffa syrran, och släkten. Sen så längtar jag ju efter de tusen sjöarnas land också. Som vanligt kommer jag att sakna min kärlek, som får stanna hemma. Men i sommar blir det vår tur. Då är det vi som åker till landet i öst. Och badar i de tusen sjöarna. 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om att det snöar</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2007-01-23"/>
    <updated>2007-01-23T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2007-01-23:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Det snöar! 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om avskedsöl</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2007-01-10"/>
    <updated>2007-01-10T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2007-01-10:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Jag ska försöka att inte vara någon drama queen som jag brukar, men en av mina bästa vänner ska faktiskt flytta härifrån. Vem ska jag nu käka frulle med? Och vem ska jag slappa med framför teven? Och vem ska slagga på min soffa? Jaja, vi ska iallafall ut och dricka avskedsöl ikväll. Och öl är ju gott. Vi får väl hälsa på varandra ofta, men så säger man alltid. Jag är rädd att det inte blir av. Fast nu råkar det vara så att den här vännen brukar få tummen och arslet när det behövs. Och så många mil blir det inte som kommer att skilja oss åt. Men det är ändå inte samma grej. Jaja, nu måste jag skynda mig till spårvagnen så att jag inte missar avskedsölen. Kippis! 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om att vara peppad</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2007-01-09"/>
    <updated>2007-01-09T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2007-01-09:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Nu ska jag snart sticka och träna. Weeeheee! Jag är så peppad. Sen ska jag jobba. Jag känner mig glad fast det regnar. 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om en underbar känsla som fick ett hastigt slut och en halsfluss som inte var</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2007-01-04"/>
    <updated>2007-01-04T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2007-01-04:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;När jag nu trodde att jag äntligen var färdig med den där förbaskade uppsatsen, så upptäckte jag givetvis en stor miss. Det innebär att jag måste ägna morgondagen åt att skriva. Som om jag inte hade gjort det tillräckligt vid det här laget. För övrigt är jag typ sjuk. Vaknade igår morse av att halsen gjorde nåt förfärligt ont. Trodde att jag hade drabbats av halsfluss, som jag ju får ungefär en gång om året. Så jag sjukskrev mig från jobbet, idag och imorgon. Men nån halsfluss kan det inte ha varit, för jag mår redan bättre. Det var nog ändå bra att jag sjukanmälde mig, för halsen är inte att leka med. Infektionen kan ju sätta sig på hjärtat eller whatever om man inte är försiktig. Eller så får man en halsböld, och det vill jag helst inte uppleva igen. Håhåjaja, jag är bara sugen på öl jag. Och snus. Men jag måste ju vara sjuk nu. Vilket jag ju faktiskt är också. 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om det nya året, förväntningar och annat</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2007-01-01"/>
    <updated>2007-01-01T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2007-01-01:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Och så var det tjugohundrasju. Det blir konstigt nu, när man ska skriva det nya årtalet på alla papper och sånt. Så är det alltid i början av året. Tiden går så fort. Jag gick ju nyss på dagis känns det som. Skuttade runt i mina sandaler, gungade och åkte på min plasttraktor. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Jag hoppas att det nya året kommer att bli bra. Jag förväntar mig att en massa roliga saker kommer att ske.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Imorgon är första dagen på mitt nya, hälsosamma liv. Mitt nyårslöfte är nämligen att jag ska bli duktig på sånt där. Jag ska träna regelbundet, vara noggrann med maten och stoppa i mig så lite snask som möjligt. Det kommer att bli svårt, men jag är fast beslutsam om att klara det. Den nya Anna Skipper är här! 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Nyårspartajet var lyckat. Fredric hade dukat upp ett härligt långbord och knytis-maten var jättegod. Det var dessutom en ganska imponerande utsikt från balkongen på tionde våningen. Ända till Liseberg kunde man se. Man såg fyrverkerier åt vilket håll man än vände sig. Det var dock lite skrämmande emellanåt, då folk skjuter upp raketer lite hursomhelst och kors och tvärs. En och annan raket åkte rakt in på grannarnas balkonger. Och allt oväsen får en ju nästan att tro att man är i ett krigshärjat land. Det bästa tipset som jag har, är b.t.w. att man ska lämna partyt när det är som skojigast. Det gjorde jag dock tyvärr inte den här gången. Men allt som allt var det ändå en bra upplevelse. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Nu har jag anmält mig till »2komma0«, d.v.s. en internetbaserad utbildning som man kan gå inför högskoleprovet. Så imorgon ska jag börja öva och det ska jag göra en timme om dagen till dess att provet äger rum...Och sen ska det bannemej gå skitbra! Resultatet kommer att vara avgörande för hur framtiden yttrar sig. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Och i morgon och på onsdag ska jag göra det sista på c-uppsatsen. Sen ska jag skicka den till pappa, som ska få kritisera den lite innan jag skickar in den till handledaren. Det kommer att kännas underbart sen när allt är avklarat och jag inte har det där påfrestningsmolnet över mig längre. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Idag bokade mamma och jag vår resa till Finland. Vaari (morfar) fyller år och vi ska till honom på kalas. Jag ser verkligen fram emot att komma dit, för nu var det två år sen jag var där senast. Men mest av allt längtar jag efter att få träffa min syster. De har ju skaffat en lägenhet också, som säkert är jättefin. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Så antar jag att jag kommer att få se mina nya kusinbarn också. Tre stycken inom loppet av ett år, det är inte dåligt det. Jag har sett foton på dem. Små trollungar är de allihopa. Det är nästan så att man blir lite sugen på att skaffa sig en egen liten. Fast det får faktiskt vänta lite. Jag måste bli vuxen först (d.v.s. ha en utbildning och ekonomisk trygghet). 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om allmän tristess</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2006-12-30"/>
    <updated>2006-12-30T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2006-12-30:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Jag har tråkigt. Min kära sambo och hans lillebror spelar Guitar hero, och det driver mig till vansinne. Allt detta ljud! Jag spelade också i början, vilket ju var roligt ett par låtar men sen tog mitt tålamod slut. Hur kunde jag bli ihop med en tv-spelsnörd? (Givetvis är det en retorisk fråga, eftersom jag vet precis varför, men jag är så trött på allt spelande!). Jag är förpassad till datorn, och jag har inte ens kul här. Inga mejl att läsa. Inga bilder att titta på. Jag längtar till morgondagen. Då är det nyårsafton och då ska det partajas! 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om stressen och pressen och julen</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2006-12-20"/>
    <updated>2006-12-20T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2006-12-20:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Jag ska åka in till stan snart för att träffa en vän, som jag har saknat. Det ska bli trevligt. Han ska hjälpa mig att köpa en julklapp till K. Skönt med lite sällskap, såhär i julhysterin. För övrigt känner jag mig sjukt stressad. Uppsatsen ska bli klar innan det nya året är här. Men jag kommer ju jobba, till och med på julafton. Jag har alltså ungefär två lediga dagar på mig att bli färdig. Och om man räknar med nyårsafton så har jag tre. Men då vill jag ju inte jobba med uppsatsen. För då ska jag supa mig under bordet. Eller i alla fall fira litegrann. Och så har jag fått ont i halsen också. Jag har varken tid eller råd till att bli sjuk nu. Det skulle nog inte vara så poppis om jag ringde till jobbet på julafton och sa: »harkel, harkel, jag kan inte komma, för jag är sjuuuuuuk«. Ingen vill jobba på julafton. Nästan ingen. Och framförallt inte med så kort varsel. 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om en hemsk hemsk hemsk dröm</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2006-12-19"/>
    <updated>2006-12-19T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2006-12-19:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Usch. Vilken hemsk hemsk hemsk dröm jag hade inatt. Vaknade ett par gånger med tårar i ögonen. Ville egentligen inte somna om igen, eftersom jag var rädd att drömmen skulle fortsätta. Men jag var så trött. Och drömmen fortsatte. I stora drag handlade den om att mitt livs största kärlek, träffade en annan tjej, som han lämnade mig för. Hon var kort och smal och brunhårig. Motsatsen till mig kan man nästan säga. Och ättrig. Och ful. Inte alls som jag. Okej, nej hon var nog inte ful. Men det var en sån förfärlig känsla. Jag jagade efter mitt livs största kärlek och försökte desperat hålla fast vid honom. Men hur jag än försökte få allt att bli som vanligt, så hade han ju redan bestämt sig. För den där lilla brunhåriga saken. Och i drömmen hittade jag en bunt med foton som hon hade tagit på henne och honom. Och ett par snuskbilder. Jag blev så ledsen. Fy. Men det värsta av allt med drömmen var nog att jag var med barn. Och att han sa att han älskade mig, men att han ville vara med den andra ändå. Vilken tur tur tur att det hela bara var en hemsk dröm. En mardröm. När han kommer hem från jobbet så ska jag krama honom hårt hårt hårt och göra det klart för honom att han är den finaste finaste finaste som jag vet. 
&lt;/p&gt;



&lt;p&gt;&lt;div class="karras"&gt;Se &auml;ven &lt;a class="karamell" href="/Karameller/Drömmar"&gt;drömmar&lt;/a&gt;. &lt;/div&gt;&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>Om ett tomt kylskåp</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2006-12-16"/>
    <updated>2006-12-16T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2006-12-16:0</id>
    <content type="html">


&lt;p&gt;Jag hatar när vårt kylskåp är tomt. Då blir jag hungrig och ganska otrevlig. 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>

  <entry>
    <title>utan titel, 2006-12-10</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://handgranat.org/Catrin/2006-12-10"/>
    <updated>2006-12-10T00:00:00Z</updated>
    <id>urn:newsml:handgranat.org:Catrin:2006-12-10:0</id>
    <content type="html">



&lt;p&gt;Jag är trött, trist och trög i huvudet. Har jobbat hur mycket som helst den här veckan, och ännu en dag på jobbet väntar imorgon. Igår och idag hade jag ett sådant där härligt elva timmars pass. Och det suger att inte ha någon att komma hem till efter en tuff dag på jobbet. Jag längtar efter honom så att jag håller på att spricka. Och så efter mitt långa arbetspass idag, mötte jag ett par vänner för att dricka öl. Jag resonerade som så att »man är ju bara ung en gång«. Tänkte inte på att även ungdomar tycks behöva vila. Jag hade trevligt och ångrar mig inte, men trött och seg var jag. Och så på vagnen hem köpte jag en tilläggsbiljett, trots att det inte var nattrafik! (Fasen, vad svårt det är med särskrivning och sammanskrivning av ord ibland). Och jag som är fattig. Jag blir så förbannad på mig själv ibland. Hursomhelst gav jag bort biljetten till en gubbe som var påväg att gå till biljettluckan. Han förstod inte riktigt grejen. Han tänkte väl att det måste vara något fuffens med det hela, när någon frivilligt ger bort en biljett. Jag tänkte bara att den var till någon nytta då. Men inte ens ett tack fick jag. Inte blev det bättre av att han skulle av på samma hållplats som jag. Fick ju för mig att jag skulle bli ett utmärkt offer för »manligt begär« såhär på kvällskvisten. Men jag hann in i svalen, och var därmed i säkerhet. Stackars honom. Han är säkert jättesnäll. Men som tjej fungerar jag så att jag får en väldig fart i benen ifall en manlig gestalt går bakom mig när det är mörkt ute. Det är väl något slags automatiskt självförsvar. En överlevnadsinstinkt. När mörkret faller sig på förefaller den vackraste utomhusmiljön skrämmande och farlig. Sorgligt men sant. Det måste by the way vara ett trötthetstecken, det där med att jag köpte en biljett trots att jag inte behövde. Jag borde alltså gå och lägga mig. Hyvää yötä. 
&lt;/p&gt;

    </content>
  </entry>


</feed>
