Baserat på ett inlägg postat på Gnuheter av Sunnanvind den 2003–08–19 16:42:47
Gåvoekonomi skiljer sig från marknadsekonomi markant.
- Den främsta skillnaden är att gåvoekonomi inte fungerar i verkligheten.
- Jaha, för Wikipedia, GNU/Linux, Matkollektivet m.fl. var bara en dröm, eller?
Man kanske kan dela in postfeudalistiska ekonomier i tre olika former (lägg märke till stringensen):
- Kapitalfixerad marknadsekonomi - handlar om köpande och säljande, aktier, räntor, avkastningar, valutor, reklambugdetar.
- Byteshandelsmarknadsekonomi, eller vad man nu ska kalla det - handlar om en mild abstraktion av utbyten, byteshandel. Fureai kippu är ett bra exempel på det, eller bytesringar - »du är vår advokat så målar vi ditt hus i utbyte«.
- Och så gåvoekonomi. Commons. Man lägger sakerna/utför tjänsterna i en gemensam pool. Man tänker »What goes around comes around«, »det ordnar sig«, och så vidare. Man har fåren på en gemensam betesmark. Man har källkoden under en fri licens som gör att alla får använda all kod.
- Fungerar inte eftersom människor är individer och inte ett kollektiv.
- Människors individualitet är ortogonalt med deras ägandeformer — eller är du bara vad du äger?
(ESR blandar i Nybyggare i noosfären ihop kategori tre och två ovan, han tror att man i en gåvoekonomi »handlar« med »status« eller »anseende«, bortse från honom.)
Den sanna gåvoekonomin är enklare, mer laidback än byteshandeln, eftersom man inte behöver kvantifiera allt. Är något samhällsnyttigt så är det, så är det inte mer med det. Problemet blir att definiera vad som är samhällsnyttigt. Den kanske ligger ganska långt bort från dagens psykologiska och sociala strukturer, vad vet jag, och då kan man komplettera med olika system från kategori 2. Fureai kippu tyckte jag var en bra idé just därför att det var »öronmärkt« till bara vård.
- för att inte säga från verkligheten
- Hela den här sidan började som försök att fundera kring de här ämnena, börja uppfinna något nytt och bättre, att våga försöka ta reda på vad som fungerar och inte fungerar istället för att blint anta att utgångssituationen är den slutgiltiga. Nihilist javisst, efter att vi har försökt allt annat. »Långt bort från verkligheten« — det tar jag ju själv upp. No shit! Men vore det inte trevligt med lite omväxling? Saker kan fungera som vi inte är vana vid. —Sunnan
Ett system som tar egenskaper från både kat-2 och kat-3 som jag har spånat på är ett »hall of fame«-system, avsett för ett hushåll/kollektiv, en projektgrupp eller en mindre arbetsplats. Det fungerade som så att man hade någon stans att skriva upp saker, t.ex. en wiki, en whiteboard eller ett anteckningsblock, och där skrev man upp allt man gjorde som man var stolt över. T.ex. »Jag diskade er disk« eller »Jag köpte för trettio kronor följande livsmedel...« eller »Jag talade i telefon med kunden och skrev upp följande klagomål...« eller »jag skrev rent projektplanen«. Detta skulle man sedan ha som underlag i eventuella »vem-har-gjort-mest«-gräl som vi stackars svenskar ibland drabbas av när vi testar en kat-3-ekonomi. Jag kom dock aldrig fram till om den skulle hjälpa eller göra saker värre. :)
Egentligen förespråkar jag en renodlad kat-3. Det finns dock stora möjligheter till fusk så den gör sig bäst i en överflödsekonomisk situation (icke-brist), även om vi testat den även i en bristekonomi, med motiveringen »När man bara har tre äpplen på fyra personer gör man äppelmos«.
Negativ ekonomi lär också vara bra. Istället för att tex kunna ha en hundring vars värde kan öka om du lånar ut den till en bank (som sen lånar ut den till andra och ber de slåss) så minskar hundrigens värde efter en månad eller valbar tid. På så sätt lönar det sig inte att ha pengar, man vill helst göra sig av med de. Glöm inte LETS heller. — Evul Troll
- LETS == byteshandel == marknadsekonomi.
- »Negativ ekonomi« verkar också vara en twist på marknadsekonomin. Men folk hoardar ju bara tavlor eller hus eller liknande då.
- Byteshandel = marknadsekonomi... Marknadsekonomi behöver i sig inte vara dåligt, det är privat egendom som gör att det blir dåligt. »Negativ ekonomi«, juste men folk kan ändo inte skaffa sig oändliga rikedomar som med pengar, som när man skaffar tillräckligt mycket så ökar de i värde »av sig självt«.
- pengar ökar aldrig »av sig självt«, det görs genom investeringar. pengar i madrassen eller i lådan ökar inte. pengar på ett bankkonto ökar för att de investeras av t.ex. banken.
Angående kat-3. Se Tradey of the commons och Tragedy of the anticommons
- jag tycker originalet, Tragedy of the commons, är en av de vidrigaste högertexterna jag någonsin läst. Det finns mängder med exempel på fungerande commons.
En annan intressant ide?
Finns det någon handgranatisk ekonom som kan tänkas kommentera det här? —Job
- Förmodligen inte, men jag vet ju med mig att jag alltid haft i baktanke att förpassa hela amerikanska befolkningen till randen av svält och förödelse de gånger jag råkat ladda ner en Rambofilm. Eller var det rädda amerikanska befolkningen? —Keesu