Påskdagen
Snart är lovet slut... Jag har fortfarande inte gjort något av det skolarbete jag borde ha gjort. Känns typiskt mig. Den gamla vanliga »jag är så inihelvete jävla trött på att vara jag«-känslan infinner sig sakta men säkert i takt med att tiden börjar bli knapp... Men skit i det! Korta stunder går det att glömma av skiten.
Igår var det påskafton, jag och Fredric gjorde asiatisk mat (dock utan jordnötsolja!) och såg på film och slappade. Det var skönt. För en gångs skull var ju inte mina föräldrar hemma och existerade på det där irriterande sättet som bara de kan göra. (Bara att höra dem andas kan få mig att bli så jävla provocerad så att jag inte vet vart jag ska ta vägen!)
Imorgon ska jag och en kompis ut på utflykt, det är ganska mysigt, fast problemet är bara att jag är den typen som går 2 meter ifrån bilen och sen tycker att det är dags för en fikapaus. Det är ju liksom höjdpunkten med det hela! Sitta och dricka varm choklad och äta baguette. Åka bil är också trevligt, helst då med ett blandband som jag har gjort. Men det där med att tramsa omkring och gå och sånt där, det ger jag inte mycket för! Det gör dock min kompis, så vi får väl se hur det går...