Det är konstigt hur små saker kan få en att må så mycket bättre.
Jag har märkt att jag har ett extremt stort behov av att uttrycka mig kreativt, men sen ett halvår tillbaka har jag snurrat runt för fort för att någonting ska kunna fastna på ett papper eller bilda någon slags form. Det gångna halvåret har jag nog slagit rekord i hur många bollar man kan ha i luften samtidigt. Till slut tappade jag dem. Nu försöker jag lära mig att jonglera igen. Med mer avvägning den här gången. En boll i taget.
Var på en parkteaterföreställning idag. Shima och Kung Henry under eken. En text fastnade. Nånting hände med mig. My mind has been partly unlocked.