15/11 Gbg
Skönt att liksom hitta hem lite. Sitter här och idealiserar det förflutna. På vägen till ram- firman stöter jag på en tjej som varit på samma workshop som mig under dagen. Hon säger i förbifarten; ”alla tycker att ni i er klass är så konstiga”. Sällan har jag skådat en institution med sån maktfullkommlig ledning och men en sån förkärlek för att skapa skillnader.
18/2 Rovaniemi
Jag har musarm & hälsporre, har flera animationer att göra färdigt och 3 km att gå hem.......... det är -22C
- my feet hurts, my head hurts, and I don't love Jesus. ta korta pauser ofta (sätt en klocka på gärna en halvtimme eller så), flytta armen, träna ryggen eftersom det ibland är där värken kommer ifrån. —Sunnan
- Tack för tipsen. Efter att jag börjat följa Melanies tips att ha armbågen på borde iställetför utanför bordskanten så har det också blivit bättre, men nu skall jag på spa, och då kanske allt ordnar sig...
- Jag vill också på spa! Gud vad skönt att gå på spa! —Oeoe
- ett annat tips är att det är farligt att luta vristen mot bordet, den ska vara i luften. armbågarna får däremot ha stöd, som Melanie säger. —Sunnan
- Tack , tack! Snart är jag en fulländad ergonomist! Spa´t var värda, det var mer ett äventyrsbad. Femton kalla och stökiga bassänger, en korvkiosk och en rutschbana jag inte vågade åka (fast ett härligt ångrum fanns det dock)
den enda som får någon sol i den här stan, är flaggstången.
17/2 Rovaniemi
Karen, vår konstnärliga ledare, anlände idag och konflikter uppstod. Folk upplever inte att hon sätter in sig vad vi åstadkommit hittills och kör över det med sina egna ideér. Jag behövde inte riskera att känna mig liberal då hon förklarade att om folk inte kände sig respekterade så berodde det på att de inte hade tillräckligt med självkontroll för att bestämma sig för att lita på någon. Att känna sig respekterad är tydligen något man kan bestämma sig för, himla fiffigt! Jag håller med om att hon är angelägen om att få med de idéer hon utvecklat med de Isländska dansarna på Island medan resten av projektgruppen var på Gotland och att det kanske sker på bekostnad av den helhet och atmosfär vi försökt skapa. Men jag har inte så mycket emot det. Dels för att jag inte upplever att helheten nu är fulländad eller tillräckligt, dels för att jag har hela tiden tyckt att slutgiltiga beslut om handling och innehåll tas för tidigt, att det finns en onödig stress över att det måste bli ”klart” så snabbt som möjligt. Jag hade föredragit att idéer hade associerats mer kring, skickats lite mer fram och tillbaka (speciellt mellan dansarna och mediamänniskorna (medianommen, hädanefter)) så att mediainslagen (video, ljud mm) och dansen utvecklats parallellt och därmed mer gått samman i ett enhetligt uttryck. Tja, nu verkar det ju i alla fall bli lite mer så, i och med Karens framfart. Men i övrigt har jag inte mycket gemensamt med hennes filosofier om konstruktiva gruppstrukturer.
Fredagkväll i Rovaniemi
Efter att ha kollat på den första uttagningen till finska schlagerfestivalen och pustat ut över att ”bringing back the balls to rock´n´roll” inte vunnit gick vi till den lokala puben här i Rovaniemis förort. Efter att jag lyckat släcka elden på min väska i snön utanför(innan jag först sprungit in och sen ut från herrtoan med den brinnande väskan och innan någon ställt värmeljusen lite för nära min väska) blev vi serverade var sin stor Karuh. Karaoken var redan i full gång och vi hade lyckats få det enda lediga bordet. Alla låtarna var väldigt sorgliga (tex house of the rising sun på finska ) och det var mycket finsk tangodans i danshörnan. En väldigt kort man kommer fram till vårt bord och har långa utläggningar på finska, jag ler och säger ”Hyvä!” Regelbundet. Efter en stund kommer personalen och slänger ut honom och i efterhand får jag reda på hur han hade berättat om hur han hade kunnat slå sönder bordet, oss och våra öl i ett enda slag. Även på tjejtoan har jag långa samtal med folk bara genom att säga Hyvä! Plötsligt kommer en stor kvinna fram till vårt bord hon hötter med näven men ser glad ut. Sen rycker hon tag i mig och drar med mig upp på dansgolvet. ”This is a womans song!” Ropar hon och vi dansar järnet. Snart är alla ställets tjejer på golvet! Jag lyckas sjunga med, väldigt väl tack vare karaoketexten, senare får jag reda på att låten handlar en massa om sex, men mer vill mina finska vänner inte berätta…….Jag har lärt mig mycket om det finska språket ikväll. Karaoke är sannerligen ett pedagogiskt verktyg! Jag vill gärna integrera det i vår performance på något sätt……..
Jaha... så nu blir det 8 km musiklös promenad per dag.... suck
- Är batteriet slut, eller vad då? —Sunnan
- Nej, jag hade tappat bort mp3-spelaren, men nu har jag hittat den igen!
Här kan ni kanske hålla uppsikt över mig och mina upptåg: http://www.rovaniemi.fi/?deptid=3707
12/1 Rovaniemi
I morse gav jag upp idén om att det var kallt här, det hade till och med börjat droppa från träden; jag tog ut innerfodret i jackan och lämmnade täckbyxorna hemma. I går var vi på krogen, en finsk drömprins uppvaktade mig och skrev en serenad till mig (se nedan)(det bör dock tilläggas att han blandade ihop mig med både kata och tatu, innan han kände igen mig - Perkkelä, who was it?. Jag köpte en present till Henrik, och jag kunde inte låta bli att prova den (borde dock ha lärt mig finska och läst varningstexten först).
Just nu sitter jag och jobbar med några videoklipp i after Effects, som hadlar om tid på olika sätt. Det är väldigt roligt. Hela föreställningen börjar ta form.........
(här är ett par stills:)
, 
, 
, 
, 
, 
, 
, 
, 
8/1 Rovaniemi!
Efter Flyg till Åbo, några timmar runt på stan där, tåg till Tammpere, några timmars kvällspromenad och en öl och sedan ytterligare tolv timmars tåg norrut genom natt och skogar anlände vi till Rovaniemi klockan åtta i morse. Melanie och Sami mötte oss med pulkor att dra bagaget på. Hemma hos Sonja stod en härlig frukost och väntade. Jag och Maja drog vidare vårt bagage hem till Melanie och hennes pojkvän, där vi skall sova i natt. Vi somnade och vaknade kl 12.30, lagom tills det hade blivit ljust ute, sen dess har vi promenerat runt i den vackra isande kylan och nu har jag äntligen fått gosa ner mig med en nätkabel!