Gårkvällen var sjuklig då jag inte kröp till korgs förrän alldeles för sent, och ändå då inte kunde somna tillfredsställande snabbt. Dels var det Kelso som störde, och dels var det en stor del av mig som sa somna inte, att vakna är förjävligt. Det sistnämnda var också anledningen till att jag inte gick och la mig ordentligt in the first place. However. Min poäng är att det var tämligen smärtsamt att stå på benen strax innan nio imorse. På något sätt gick det hela ändå riktigt bra.
Hela familjen var på superhumör och vi hade jätteroligt. Jag klättrade i träd i slottsparken som hängde över vattnet, utan att ha något att hålla i mig, vilket var nervkittlande och spännande. På slottet gick vi en guidad tur, vilken var super. Guiden var väldigt kunnig, la in lagom mycket ironi på helt rätt ställen och försökte gå i väldigt lustiga klackskor. Totalintrycket var hänförande. Slottet inkluderat, då. Dock fick jag alldeles för många flashbacks från när jag varit i kvava gamla byggnader och guiden berättat lite för detaljerat om olika dödsfall etc och jag svimmat. Alltså kände jag mig yr och orolig under större delen av vandringen, men det gick fint. Det var mest bara irriterande.
Efter att ha kollat in slottet (jag ÄLSKAR det) och omgivningen letade vi upp ett ställe att äta lunchmiddag. Jag, som nybliven deltidsvegetarian, upptäckte snart att någon sådan föda inte bodde på menyn. Aningen småsur beställde jag in en »tomatig fiskgryta med aioli och vitlöksbröd« vilken serverades med scampi (fasiken) och tretton ton kryddor (what the fuck?). Jag är tämligen känslig för kryddstarkt (syrran brukar skämta och säga att jag tycker att pannkakor är för starkt), vilket gjorde min måltid mindre angenäm. Dock var vitlöksbrödet superbt!
Slutligen kunde jag inte låta bli att köpa några vykort med bilder inifrån slottet, och ett med ett porträtt av Gustav III.
Hela dagen var väldigt trevlig. Fastän jag sovit så lite blev jag aldrig utmattad förutom då jag satte mig i bilen och slocknade på hemvägen. Efter en dag av svensk (kultur)historia och massor av foto med ett tillfälligt lånat vidvinkelobjektiv känner jag mig nöjd. Fast lite ont i magen kanske jag har?