Från långt håll, från långt håll, allt från mycket långt håll. Låta svalna det som svallade, abstrahera från det som levde. Betrakta världen så: Auschwitz! Ja, i det begreppet finns allt samlat som behövs för en god bok.
— ur Galärdagbok [blog 1963—91] av Imre Kertész
Goethe: »Om man ålägger människorna plikter men inte vill ge dem några rättigheter, måste man betala dem bra«. O, 1700-talets borgerliga tänkesätt! Det har inte fallit honom in att skriva: då måste man stegra terrorn och göra den total.
— ur Galärdagbok [blog 1963—91] av Imre Kertész
En verkligt bra romanfigur har sina hemligheter som han behåller gentemot både läsaren och författaren som har tänkt ut honom.
— ur Galärdagbok [blog 1963—91] av Imre Kertész
Han [Kafka] kliver över alla trösklar, river sönder alla slöjor, går ständigt vidare, ända tills han kommer fram till – sig själv. Vilken förbluffande förkortning av omvägarna, och ändå är dessa omvägar, ja, de allena är livet, ty livets tid är omvägarnas tid. Att komma fram till målet – till oss själva – är att dö.
— ur Galärdagbok [blog 1963—91] av Imre Kertész
Tjernobyl: Döden är här, förslösa inte din tid på oväsentligheter.
— ur Galärdagbok [blog 1963—91] av Imre Kertész
En god stil gör allting bevisbart, en stor stil gör allting stort – kort sagt, allting är en fråga om stil, annorlunda uttryckt, allting är lögn.
— ur Galärdagbok [blog 1963—91] av Imre Kertész
Wittgenstein: Liksom livet ständigt omges av döden, så omges hela tiden det nyktra förståndet av vansinnet.
— ur Galärdagbok [blog 1963—91] av Imre Kertész
I sina anteckningar från fyrtiotalet anspelar Wittgenstein inte en enda gång på kriget. Ska vi beundra honom eller bara undra? Jag tror att erfarenhet av den efemära nutiden spelar en avgörande roll för att man ska kunna känna och uttrycka de eviga tingen. De förgängliga tingen är djupare än de eviga.
— ur Galärdagbok [blog 1963—91] av Imre Kertész
I morse gjorde jag henne [hans sjuka mamma] ren, tvättade hennes fötter med en intvålad papperhandduk. (Att exkrement och urin framför allt fastnar på akillessenan och på fotknölarna och därefter bildar tjocka fjäll på huden minns jag ännu från koncentrationslägret.)
— ur Galärdagbok [blog 1963—91] av Imre Kertész
Jag måste nästan vara ifrån vettet för att kunna tänka på konsten. Men att tänka på något annat är inte meningsfullt för mig.
— ur Galärdagbok [blog 1963—91] av Imre Kertész
Du kommer att dö, vad du än tror på, men du är en levande död, om du inte tror på någonting alls.
— ur Galärdagbok [blog 1963—91] av Imre Kertész
Slask, snömodd, vansinne. Staden är som ett stick av Dürer eller kanske snarare en målning av Bosch från apokalypsens bråddjup. Grisansikten, av vrede förvridna vilddjursansikten, känslolösa häst- och råttansikten, hundansikten och ett otal insekter, från tusenfotingar till kackerlackor.
Jag lever inte tillräckligt radikalt. Jag lever som om evigt liv väntade mig och inte fullständig förintelse. Det betyder att jag lever i min framtids slaveri och inte i min dödlighets oändliga frihet.
— ur Galärdagbok [blog 1963—91] av Imre Kertész
Människan föds av en slump, lever ett slumpmässigt liv och dör lagbundet.
— ur Galärdagbok [blog 1963—91] av Imre Kertész
Traditionens betydelse. Det räcker inte att inte höra hemma någonstans, man ska helst också veta exakt var man inte hör hemma.
— ur Galärdagbok [blog 1963—91] av Imre Kertész
Orkanen idag. Det regnade och blåste ute. Blev störd av att det oregelbundet droppade från insidan på taket ner i en fåtölj.