Idag affären för att köpa salt och majonnäs. Framför i kön stod en man med spretigt grått hår kammat bakåt iklädd grå skinnjacka och svarta tofflor med gummisula. Efter att han placerat sina saker på bandet sa han att han behövde en till paket linser (godis) och gick för att hämta en sådan. När han betalade såg jag hur han bläddrade fram pengar ur en bunta han sedan vek på mitten. Bunten stoppade han i sin vita tubsocka på ena foten och växeln i fickan på jackan.
Min plånbok håller på att gå sönder.
I detta hänseende är jag på väg mot visheten, eftersom jag lever i ett samhälle vars dynamik uppenbarligen är vansinnet och undergången som det drar med sig, i ett samhälle som man bara kan – och måste – vända ryggen, om man tvingas leva i det.
— ur Galärdagbok [blog 1963—91] av Imre Kertész
Min ständiga jäkt, likt någon som gör sitt bästa för att på kortast möjliga tid stöka undan sitt liv, för att ha det överståndet. Den plågsamma yttervärlden. I dagar går jag omkring med ett brev i min portfölj, bara för att slippa gå in på posten, vara bland människor, stå i kö.
— ur Galärdagbok [blog 1963—91] av Imre Kertész
Vid den tid när boken skrevs var tanken att mänskliga varelser hade frihet att välja mellan vanvett å ena sidan och galenskap å den andra, någonting som jag fann roande och betraktade som mer eller mindre sant.
— ur förordet till Du sköna nya värld av Aldous Huxley