Så här fungerar det:
Någon säger »När folk har betalat in sammanlagt beloppet X gör vi Y. Om vi inte får in beloppet X innan tidpunkten Z så betalar vi tillbaka pengarna och gör inte Y.«
Y kan till exempel vara att bygga en ny tunnelbanelinje eller ett nytt sjukhus eller ett nytt bibliotek eller kongresshall, eller att släppa ett program, en film eller en skiva fritt.
Det har testats väldigt få gånger i praktiken.
- http://en.wikipedia.org/wiki/Einst%C3%BCrzende_Neubauten#2002-2004
Hur man inte ska göra: Stephen King's The Plant
Kommentar om The Plant-experimentet:
Gnuheter den 13 aug 2003 00.50
Jag gillade inte alls Stephen Kings variant. Istället för att säga »får jag ihop X dollar totalt så kommer nästa kapitel, ni får donera valfri summa men på basis av tidigare månaders kapiteldonationer så jag rekommenderar jag att ni donerar runt Y dollar vardera«, vilket jag tror hade varit det optimala, så sade han det väldigt klantiga »Nästa kapitel kommer om Z% av läsarna betalar in exakt Q dollar vardera«, där Z var en alldeles för hög procent för att vad jag tror skulle vara hållbart.
75 procent! Helt absurt! Dollarpriset var inte så farligt, en dollar, men att 75 skulle orka pallra sig över till betalningssidan var inte troligt. Dessutom minskar chansen att 75 betalar ju större läsarskaran är. Modellen är dessutom sårbar för sabotage - folk som laddar ner utan att ha en avsikt att betala, bara för att junka med Kings nerver.
Enligt vad jag har hört så var han dessutom ohövlig mot sina läsare i samband med sviktande donationsfall.
Med första modellen så kunde han ha låtit dokumentet distribueras och kopieras mycket friare, och han skulle vara säkrare på att han fick utgifterna täckta (totalt X dollars inkomst, mot Z% * Q * antal-läsare där antal läsare ju är en okänd faktor), och han skulle inte behöva gissuppskatta hur många som ska betala.
Experimentet var dömt att misslyckas och det sade jag redan innan.
Jag säger inte att ren street performer's protocol alltid funkar (modell A), det kommer alltid att finnas filmer och böcker som floppar, men den har minst lika stor chans att lyckas som traditionell finansiering, tror jag. Till skillnad från Kings halvrumpade experiment.
En annan stor miss Stephen gjorde var att han inte betalade tillbaka stålet.
- Att återbetala till varje enskild person måste vara helknöligt. Särskilt om det gäller små summor från många människor. Enklare att säga: »om inkomsten inte överskrider detta belopp före julafton så går hela summan till FSF«. Iofs så är väl det också en form av återbetalning. Det svåraste måste vara att välja rätt gränsbelopp. -X
- Blender lyckades, har jag för mig. Kan någon kolla upp detta?
- http://www.blender3d.org/cms/General.196.0.html#487
- Ja, det vet jag — det osäkra är huruvuda det fanns deadline och/eller återbetalningsplan.