Jag tycker ärligt det är lite småbajsnödigt att vara så ondsint mot transkodning. Vad är det med den konstiga fixering vid att allt ska ha bra kvalitet? Att en bra låt inte är fast i ett på alla sätt sunkigt format som WMA är väl viktigare än att man förlorar en 200-del av hihatens upplösning?
Lite som hifi-hjon som köper kablar för femtiotusen kronor. —Peppo
- Hm... Intressant synpunkt, även om jag kanske inte helt håller med. Om man transkodar tycker jag att man klart och tydligt ska ange detta i metadatan så att den som ev. kopierar filen ska ha en chans att veta detta. —Blenda
- Vad då »fast« i WMA? Kan man transkoda kan man också lyssna. Totem m.fl. spelar ju WMA. Dessutom är det inte transkodningen som är det värsta, det värsta är själva enkodningen till t.ex. mp3. Jag hatar »mp3-soundet« och blir skitbesviken när mina oggar visar sig vara transkodade från mp3.
- Delar jag med mig av en WMA så är det ett tyst OK. Jag bryr mig inte om Totem spelar KnarkFormat AB eller inte. »mp3-soundet«? Ett icke fakta-baserat scenario, men ändå: en MP3 i 192kbps låter precis likadan som typ en 160kbps Vorbis. Och jag kontrar med ett till Vadå då: ska man förvänta sig att andra har antingen a) proprietära win32-codecs installerade (tjafsigt) eller b) någon halvdan WMA-implementation i Totem? Nej, jag säger offra kvalitet för renhet. —Peppo
- sen när är mp3-soundet rent? det är fan farligt för kroppen och öronen. nej, rippa om! transkoda == att köra skiten genom två såll istället för en. jag har aldrig gett någon en wma (och jag har inte hört något fel på de helfria-implementationerna; jag har inga binary-only-codecs installerade i och med att jag inte kör x86) men jag har aldrig hellre gett någon en vorbis som har varit något annat. mp3 har jag gett bort i värsta fall (som en temporär lösning, tills vi kan hitta en ogg) men de bästa mp3-dekodarna som ö.h.t. finns är fria, så personerna kan transkoda själva om de är perversa nog att göra det. Delar jag med mig av en ogg som varit wma är det ett tecken på att jag tycker wma är acceptabelt att lyssna på. Igen: kan man transkoda kan man också lyssna, med allt vad det innebär av tysta OK. Mp3 eller wma transkodad till ogg = ulv i fårakläder. Offret lyssnar glatt på denna fil i tron att det är ogg men får ofrivilligt mp3 eller wma i öronen. Dessutom, delar man med sig av transkodade vorbisar så sprider man vorbisar med dålig kvalitet, vilket knappast kan vara bra för vorbis' rykte. »Usch, varför låter den här 192-kbps-vorbisen som en 64-bitars mp3:a?«
- Jag håller med, transcoding är ett otyg. Dessvärre kör jag nästan bara på mp3, eftersom det är svårt nog att hitta musik som jag letar efter i DET formatet. Dock har jag med hjälp av OiNK fått tag på lite FLAC. Olyckligtvis stöder inte min precious iPod vare sig FLAC eller OGG- så det blir till att temp-transcodea (undra om man kan automatisera det på något vis...?). Men det är ju som sagt ovan lite skillnad på vad man ska göra med musiken- och inte minst mellan vilka lurar man har. Det var helt värdelöst att få bra lurar i julklapp, nu måste jag ju tanka om all musik med högre bitrate!
N.B. texten skriver inte om hur dumt det är att enkoda om mellan mp3 och mp3, eller mellan vorbis och vorbis.
- Ok, jag skriver till det (du kunde gärna ha gjort detta själv, texterna är sällan CIS); men det blir oftast värre när man transcodar mellan format. mp3 och mp3 har ju samma psykoakustiska modell som varandra eftersom de är samma. och vorbis till vorbis går i teorin att bitratepeela losslessly. —Sunnan