Tussilago

Något troll vandaliserade ett gammalt LqR-inlägg, vilket påminner mig om att jag borde »take off and nuke the site from orbit. It’s the only way to be sure«. Å andra sidan är jag ganska kort om atombomber.

Har haft en väldigt konstig vecka med många olika sinnesstämningar, med någon sorts epicentrum runt mitt besök på Abbenay i måndags. Jag trodde inte att det skulle vara så svårhanterligt, men jag blev uppriktigt väldigt ledsen av att bli påmind om allt jag önskar att jag var men misslyckades med att bli. Trodde att jag hade gett upp och var någorlunda nöjd med sakernas tillstånd.

Min hemtentalösarmetod ser typ ut såhär:

  1. läs litteraturen, stryk under intressanta stycken. Ha ett papper där du antecknar sidnummer och vad du hittade där eller tänkte på bredvid.
  2. dela upp frågan i punkter med varsitt nummer
  3. gå igenom anteckningarna från läsningen och märk ut frågonummer på de anteckningar du tror kan ha med den att göra
  4. gå tillbaka till texten och använd sidonummerpapperet som warp-points, men läs även runt de markerade styckena och se om du glömde något, för det gjorde du troligen
  5. skriv upp i punkt/stolpform för varje frågopunkt allt du hittar i litteraturen, ev. med sidnummer
  6. gör om till disposition om det behövs, ofta gör det inte det eftersom list of n things duger
  7. ös in det i datorn, ordbajsa järnet.

Det finns många problem med denna metod bl.a. att den använder jättemycket papper och är rätt bra för att producera bra texter, men sanslöst långsam för att producera dåliga, vilket är vad man vill producera.

Jag sov dåligt. Vaknade flera gånger alldeles för tidigt och drömde att mitt citronträd dog. Det är nu drygt 120 centimeter högt, kanske så mycket som 125 beroende på hur man räknar det, och jag har aldrig älskat en krukväxt så mycket.

Sen gick jag upp, tvingade i mig frukost och gick på ett ganska kort seminarium. Det var konstigt, för jag var så trött. Hela seminariet liksom flöt omkring runt mig, och jag hade ingen riktig känsla för vad som egentligen hände eller om jag sa något vettigt. Känslan var kvar resten av dagen; jag sa konstiga saker till folk och insåg först flera minuter senare hur konstigt det lät.

Resten av klassen skulle ha en fest med drag-tema i kväll. Några gjorde ett sista halvrumpat försök att få med mig, men det gick inte. Jag hade tackat nej under de bästa omständigheterna, och nu var jag astrött och hade en två tentor att ta hand om.

Det är något med drag och queerteori som gör mig illa till mods, men jag lyckas inte sätta fingret på vad. Ett ord jag kommer att tänka på är »tröstlöst«. Jag har så svårt att se kön som något fladdrigt och skådespelat, och jag kan inte alls relatera till queerteorins normbrytande, starka och individuella subjekt. Dessutom är jag inte så förtjust i fester.

Men jag fick trots allt en del gjort under dagen; jag läste lite i en bok och började på en av tentauppgifterna, som jag förhoppningsvis kommer att bli klar (eller nästan klar) med imorron. Å andra sidan var det ungefär vad jag sa idag!

Jag är så trött, det känns som om det aldrig tar slut. Jag är aldrig ledig, utan all ledig tid är antingen lånad eller stulen.

Minneslista: att tänka på vid (dyra) inköp

Tuss inser att hn har fått pengar från CSN och nu har mer kontanter än någonsin tidigare i hela sitt liv

Tack för din beställning! Vi har mottagit din order och ber dig kontrollera
uppgifterna nedan.


ORDER NR <NUMMER>
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Skickas normalt inom 5-8 arbetsdagar:
- 1 st Valis (9781857983395) à 93.00 kr  
- 1 st Spinoza : multitud, affekt, kraft (9789197684293) à 129.00 kr  
- 1 st Apor, cyborger och kvinnor - att åt... (9789171393852) à 184.00 kr  
- 1 st Scum Manifesto (9781873176443) à 41.00 kr  
- 1 st Att bli respektabel : konstruktione... (9789171731135) à 161.00 kr  
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Fraktavgift:                  19.00
TOTALT SEK:                   627.00
Varav moms:                   35.49
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Jag verkar ha två olika tillstånd som jag graviterar mellan. Det första, »bra«, läget kännetecknas av en nästan euforisk lycka och en generell nöjdhet och brukar vara en-två, i enstaka fall tre dagar. Oftast inträffar det efter att jag har lyckats med ett projekt, och det är därför ett ganska ovanligt tillstånd eftersom nästan alla mina projekt inte ens överlever övergången från idéstadiet. Vanligen kommer jag också på nya idéer under detta tillstånd.

Det andra tillståndet är mer vanligt och dyker ofta upp efter en eller oftast flera misslyckanden (vilka ofta sker i försök att implementera galna idéer från det första tillståndets slutfas), eller efter kontakt med något dåligt (ofri programvara, antifeminister, troll, liberaler, »lulz«-världen och andra memer, iPhoneanvändare etc). Tillståndet kan i princip beskrivas som det första tillståndets motpol; bitterhet, apati, sorg, hat, ilska och en överhängande känsla av maktlöshet och/eller tomhet är vanliga inslag, ofta ackompanjerade med en önskan att förstöra, i rent abstrakt bemärkelse. Vad som helst bara.

Lustigt nog ogillar jag att sova under båda tillstånden; det första för att jag har för mycket att göra och inte har tid att sova, det andra för att tanken på att vakna nästa morgon äcklar mig. Under det första tillståndet vaknar jag dock ofta utsövd och pigg, inte sällan innan klockan har ringt och trots sena kvällar, medan jag under det andra nästan är kroniskt trött.

Funderar över följande plan för min tekonsumtion:

Den sista skulle kunna vara t.ex. en syltburk, fast bäst vore ju en mer tät och med tonat glas.

Current Mood

Jävligt hatisk + mindre ideologisk kris (som vanligt).

Vi håller på i skolan och ska titta på olika organisationers jämställdhetsplan. D.v.s. vad de gör för att inte barn och lärare ska bli diskriminerade med avseende på kön. Min grupp har en friskola, och vi tittade lite på deras websida, vad de sa om sig själva och så. Någon kommenterade att de hade arbetslag. Jag sa, lite halvt på skämt, att de verkade ha hämtat inspiration från toyotismen och förklarade att arbetslag var skitbra om man ville pressa folk att jobba hårdare utan att de fattade det. S. sa att »nu tycker jag att du är konspiratorisk!!!«. Välkommen till den nya, hippa konspirationsteorin: arbete vs kapital!!!

Det som är bra med att umgås med människor som dricker alkohol är att de är så jävla trevliga om man känner dem. Det som är dåligt är att man vet att det inte är det minsta äkta. Eller är det det? Undrar vem i hela världen man kan lita på.

Är trött och har en hel drös med saker att göra, inte minst ett mystiskt »fältarbete«, som nära nog inget är släppt om, men som hotar att svälja all ledig tid och eventuellt helgen också. Men jag vill ju bara spela Quake.

Tänkte att jag skulle lära mig PHP för att ha något att jobba med, och då är det ju illa.

Oj, vad referenstätt det blev. Minst tre!

Freedom means nothing here // I have to run

Ibland får jag för mig att det finns någon slags frihet utanför mina stenhårda regler. Och så bryter jag mot dem för att komma ut i någon slags tänkt frihet utanför. Bara för att inse att jag tänkte rätt, och att allt som fanns utanför friheten från sovtidsregler är friheten till trötthet. Värdelöst.

Som vanligt är jag pigg när jag borde vara trött och trött när jag borde vara pigg. Det måste vara allt knark jag har druckit. Oroar mig för att jag kanske håller på att bli sjuk. Och läser om Lojban For Beginners med viss framgång, även om det är för tidigt för att uttala sig.

Marken är så fuktig här att jag nästan undrar varför det inte börjar växa alger på asfalten. Tror inte att den har varit torr sedan hösten började. Inte för att det regnar hela tiden; ofta är bara luftfuktigheten väldigt hög. Jag kan acceptera detta dock. Det är inte vad jag skulle kalla ett optimalt väder, men det duger. Och det är varmare än på stenön.

Funderar på att fortsätta med Genusvetenskap B (förutsatt att det går, men det har jag hört att det ska göra fast man inte har sökt det). Om mitt mål är att bli bibliotekarie är det kanske ett dåligt val, men jag tycker dels att det verkar mer intressant och dels så vill jag inte tappa bort mina klasskamrater. Och så är jag orolig för att hamna med en klass med en massa killar i. Och så kan jag knappt tänka mig att skriva en C-uppsats i litteraturvetenskap.

Idag träffade jag en vän vid tunnelbanorna. Jag kände igen hns ansikte mycket fortare än jag brukar göra. Och på senare tid har jag haft lättare att se folk i ögonen. Kommer att tänka på The Offsprings låt Dammit, I Changed Again.

Tillät ett frånsteg från både min övre och undre gräns för sovtiderna. Gick och la mig två, gick upp nio. Helt värdelöst, jag blir så dum i huvudet, och jag fryser hela tiden. Härom dagen (när jag också bröt mot dessa regler) så letade jag efter en tröja i fem-tio minuter, bara för att hitta den inhängd i en garderob som jag bara använder till ytterkläder.

Var hemma och pillade med min systers nya dator, en liten desktopmaskin av en kontroversiell tillverkare med en ofri BSD-smak, medan hn stod bredvid och var otrevlig. Bl.a ville hn spela Snyybhg, men jag fattade inte att det var trean hn menade, så jag warezade ner tvåan. Hn tyckte att det var »astråkigt«. Sen pratade hn om Repo: The Genetic Opera (filmen alltså) och om hur bra den var, specifikt för att den var blodig. Jag undrar om denna blodsfascination kan härledas till vår uppväxtmiljö på något sätt.

Idag har jag varit extremt produktiv. Jag har:

Jag är otroligt trött. Har skrivit hemtenta 10–12 timmar om dagen sedan i måndags nu. Det var inte kul när jag började, och det är ännu mindre kul nu. Jag är så less på akademiska texter att jag kan spy. Idag slutade jag tidigare eftersom jag helt enkelt inte orkade mer. Vid det här laget har jag eldat upp alla buffrar jag har, så jag får ta det lite försiktigt. Och till råga på allt måste jag fixa domäntjafset hos Loopia. Får väl beställa en kravall till deras adress eller något. Varför finns det ingen SAC/LS-motsvarighet till KO?

Sen när jag var jättetrött och inte orkade läsa mer så gick jag till affären för att köpa mat. Då var det rix FM som de hade på i bakgrunden, och när jag stod vid frukten så var det någon idiot som pratade om att hns »drömkvinna« var Kiera Knightley på radion. Jag kände att jag orkar inte höra, så jag höll för öronen. Folk tittade, och jag försökte att låta bli att stå i vägen.

När jag kom fram till kassan så stod det en grupp unga män före mig, de hade flera kassar med knark från systembolaget och stod och kommenterade kvinnorna på tidningarna på väggen bredvid; först »herrtidningarna«, sen skönhetstidningarna (som var förvillande lika). Jag funderade på något dräpande objektifierande och nedvärderande att säga tillbaka, men kom inte på något och nöjde mig med att stirra argt på deras ryggar och fantisera om deras våldsamma död istället. Jag köpte ett paket med det blommigaste teet jag kunde hitta.

Borde kanske utvärdera min (nästan-) onlinefria vecka, men det enda jag kan säga är att jag blev mycket effektivare men samtidigt mycket mer isolerad. Provar nu en kompromiss med att låta bli synkron kommunikation (IRC, XMPP), eftersom jag vet att det är dessa som har störst fastna-faktor.

Job sa att luftslott var nere, så jag epostade Loopia och frågade vad de höll på med egentligen. De svarade att min domän hade gått ut och att de håller den gisslan och ska släppa den till hajar om jag inte lämnar 1000 kronor vid den stora eken. Problemet är bara att

  1. jag faktiskt inte fick någon faktura av dem för domänen och att
  2. jag faktiskt betalade den den 23:e, tre dagar innan den gick ut, efter att manuellt ha epostat och frågat varför jag inte fick någon faktura.

Och jag, eh, betalar inte tusen spänn för att de ska ta lägga till en rad i en konfigurationsfil för att de har klantat sig. Hellre skiter jag i domänjäveln.

Ok, jag skriver det här asynkront så jag benådar det motvilligt. Jag tänkte i måndags att jag skulle prova en internetfri vecka, men jag planerade in för 30 minuters epostläsning och ev. räkningsbetalning varje dag, eftersom det faktiskt måste göras. Denna vecka sammanfaller också med att jag ska skriva hemtenta och PM (det senare tänkte jag skulle handla om FOSS-sexism), och jag tänkte att det var lämpligt att låta det sammanfalla. Sedan i måndags har jag i princip arbetat 12-timmarsdagar. Det är så hysteriskt tråkigt att jag inte har ord för det. Jag är så sjukt trött på text, och alla författare babblar på som om de fick betalt per ord (vilket det ryktas att de får också).

När jag var i Stockholm i söndags på Konflikts utbildning av vänsterskribenter så kom jag att tänka på hur bilanpassad denna stad är, jämfört med t.ex. Uppsala. Hela tiden fick man stanna och vänta på att det skulle bli grönt för oss gångare! Värdelöst planerat!!!!

Läser Bordo och tänker att »den (hetero-)sexuella matrisen«/patriarkatet/kapitalet/satan själv kanske är smartare än vi tror. När vi kommer dragandes med pomo-tjafs och dekonstruktivism och små historier och krav på rättvisa så anpassar det sig och möter oss med relativistisk pluralism där det tidigare tvånget målats om till ett »fritt val« och där den faktiska ojämlikheten döljs under lager på lager av tal om olikhet, med lagom glassigt »subversiva« livsstilsmagasin, med handböcker och med rättvisemärkt mat. Alla lösningar som handlar om att konsumera en viss vara, sexualitet eller personlighetstyp är misstänkta!

Och jag börjar bli galen på uppkopplingen. Om jag flyttar till Arken ska jag se till så att jag inte har internetuppkoppling på rummet.

Vi har en föreläsare som styr mycket och som är ganska förvirrad, planerar om mycket och ändrar sig på vad vi ska läsa, drar bildspel i fel ordning, delar ständigt ut olika korrigeringar som i sin tur introducerar nya fel och så vidare. Det är jobbigt, jag blir frustrerad. Vill ha ordning i tillvaron, i synnerhet när jag ägnar mig åt studier som gör att jag ständigt måste ompröva min syn på världen, sig själv, och min plats i den.

Min relation till åttitalsmusik är ganska komplex. För mig symboliserar den glättiga synthpopen en gullig yta, men också djup. Den tycks le sitt bredaste leende och viska »älska mig« till en kärlekslös värld. Den är några extra lager smink, trots vetskapen om att det inte kan dölja den ruttnande själen under, den är partyt på Titanic som fortsätter inte av okunskap inför sitt öde, utan för att när hoppet ändå är ute är det lika bra att hålla festen igång.

Gosh, jag är konstig just nu.

Sökes: soundtracket till Ma vie en rose, speciellt titellåten. Gosh, det är nog min nya favoritfilm.

Dagens självkritik

För ett tag sedan så utspelade sig följande replikskifte (över en indirekt kommunikationskanal och utdraget över tid):
Provocerande paria: Alla är nakna under kläderna!
idioten Tuss: Inte jag, jag har ju alltid min kropp på mig!!!!!

Här kan man se att idioten Tuss använder sig av den helt värdelösa kropp/sinne-dikotomi-tanken som är typ flera hundra år gammal och komplett värdelös. Bland annat förutsätter den, helt ur luften, existensen av någon slags fristående själ som inte har med kroppen att göra. I själva verket kan inget »jag« separeras från kroppen (och dess kontext). Detta gör förstås inte parians tautologi mindre märklig (definitionen av att vara naken är ju att inte ha några kläder på sig!), men svaret är verkligen puckat.

Jag har funderat lite på varför nakna kroppar är så jobbiga. Min hypotes är att det handlar om tolkning och förmedlande. Kläder ger en slags grov tolkningsguide till kroppen föreställer jag mig. Detta förklarar också varför en baddräkt med en rätt djup urringning inte är »dålig« eller »jobbig« på samma sätt som något annat plagg med lika mycket urringning; baddräkten förmedlar något annat. Men nakna kroppar är jobbiga på helt andra sätt; de säger inget.

Om hypotesen stämmer så borde det gå att skaffa sig en tolkningsram för nakna kroppar och på så sätt lösa problemet. Men, samtidigt finns det ju en hel nivå med tolkningsregler för kroppar! Som bland annat kommer tillbaka när man betraktar sin egen kropp. Detta leder till nästa hypotes: om man accepterar det Butlerska påståendet att kroppen i sig är meningslös så innebär det ju att det inte är sin kropp man hatar, utan det man tänker (och det man tänker att andra tänker) om den när man betraktar den. T.ex. är penisar intimt förknippade med sexuellt våld och/eller att utgöra ett (sexuellt) subjekt (parentesen är för att många former av subjekt-varande medför en lång rad ganska obehagliga krav).

Patches welcome.

Förresten så gjorde jag följande utkast till ett tröjtryck: http://eval.nu/dropbox/valeriesolanasismyhomegirl.svg

P.S jkba snälla DS på denna text!!!