- sedel
- kaffe
- kex
- tjatta
- dissa
- rippa
- skanna (gillar inte detta det heter bildläsare)
- skola
- kyrka (av grekiska κυϱιακόν, lite långsökt att ha ord som införts innan stavningsreformen 1906)
- alkohol
- kofta
- sprej
- jos
- mejl
- rejv
- tejp
- mabla
- subba (i betydelsen prenumerera)
- joina
- aveny
- portfölj
- vajer
- nyans
- fasad
- jabbret
- konvensjoner
- leddar
- mondän
- sjyst (??? schysst vs juste. »sjyst« verkar helt alien)
- det är »sjyst« vs »schyst«. enligt min humla finns det ingen anledning att krånga till det med sch när sj fungerar lika bra. juste är främmande om något. och -sst går helt bort, det finns inte.
- http://googlefight.com/index.php?lang=en_GB&word1=sjyst&word2=schysst
- http://googlefight.com/index.php?lang=en_GB&word1=schyst&word2=schysst
- Men du menar att man bör stava utländska ord helt enligt eget huvud, ist. fr. konventionen? T.ex. tjyrka ist. fr. kyrka, falaffel ist. fr. falafel? i så fall säger mitt huvud att man ska stava det »juste«. rimmar det på fryst, hyst, pyst, nyst och lyst då eller?
- nä, jag menar att konventioner är bra, och att sjyst följer svenska konventioner. en svensk konvention är att k före y och andra mjuka vokaler ger tje-ljud. sch ger sje-ljud, enligt konventionen, men används mest i lån från tyskan. j för sje-ljud, u för y-ljud och stumt e på slutet är högst okonventionellt. att dubbla en konsonant som följs av en annan konsonant är också okonventionellt.
- sjyst rimmar på byst och tyst. om sjysa var ett verb skulle det rimma på fryst i supinum.—Myran
- men hur vill du att man ska stava falafel?
- falafel.
- och chans, det är också ett låneord, ska det heta sjangs då eller?
- nä, sjans är bättre. (på norska och danska skrivs det så, fö) vill du att det ska skrivas chance eller?
- ja, chance eftersom det är likt orginalet eller chans eftersom det är etablerat. (juste eftersom det är likt orginalet eller schysst eftersom det är etablerat.)
- sjyst, schysst och juste är alla etablerade. därför är det lätt att skriva sjyst. att skriva sjans eller sjåför är svårare.
- ett stort problem jag har med orden sjyst och sjåför är att min hjärna läser dem som de norska orden och då är det ett annat sj-ljud. jag har inte samma problem med orden »sju« och »sjö« eftersom jag är van vid dem. min läs-stil är mer ordbaserad. därför läser jag och uttalar ordet brain som det engelska ordet ist fr svenska »braïn«. hjärnan ser ett ord den känner igen (från något språk) och uttalar detta. ord och stavningar som jag har sett under min uppväxt t.ex. »schysst« och »tejp« kan den läsa men stavningar som tillkommit efter (eller som jag åtminstone inte sett förrän nyligen), t.ex. sjyst och sjåför och mejl verkar weird. obs detta gäller främst ord med bokstäverna j och/eller w. t.ex. kan jag acceptera rippa och dissa, medan jag har svårt med sprej och jos. obs detta är inte ett argument, bara en redogörelse för hur min hjärna funkar. jag tycker subjektivt att dessa svenskifieringar är fula. jag kan aldrig säga vebb eller vajer. obs detta gäller i ännu högre grad uttal, jag uttalar det jeans (nästan som djinns), inte yiins. det är ett stort problem i vårt samhälle att dessa två estetiker kolliderar.
- jag kan bara beklaga.
- ditto
obs, borde det inte heta konvensjoner?
- visst, ett enda sätt istället för dussintals olika att skriva sje-ljud med vore väl fint. men jag föreslår ingen stavningsreform. men när ett nytt ord lånas in, eller om det finns flera varianter att välja på, peppar jag gärna för enklast möjliga svenska stavning.
jag har kommit till insikt om varför jag kan acceptera vissa försvenskningar mer än andra. det är t.ex. så att jag hatar att uttala »w« som v och »y/i« som j. typ tape → tejp, mail → mejl, detta j vill jag ljuda mycket mer om det skrivs ut. typ teip och meil skulle jag hellre acceptera. och uttalet »vebb« kan dra du kan stava det uebb om du vill.
- jag brukar säga »viki« istället för »wiki«. gillar även att det blir »vikier« i plural. —Oeoe
- oj jag hatar verkligen detta. hade det inte varit för detta med v och j hade jag nog mer accepterat dessa försvenskningar. viki, vebb, vorldvide osv är det fulaste jag vet i språkväg. —Sunnan
- »viki«? aldrig hört. underligt med en försvenskning av ett amerikanskt engelskt hawaiianskt låneord
- language works in mysterious ways